Angelman syndrom

Angelman syndrom är en sällsynt diagnos som förekommer hos både flickor/kvinnor och pojkar/män. Prevalensen är 1:12,000 – 20,000 födda så det föds ca 8 personer per år i Sverige. Karakteristiskt för Angelman syndrom är utvecklingsstörning, talsvårigheter, balansstörning och kramper. Vanligt är också plötsliga skratt, leenden och flaxiga arm/hand rörelser.

Orsak och genetik

Fyra kända genetiska avvikelser orsakar Angelman syndrom:

  • Deletion på kromosom 15 i 15q11.2-q13 området. En liten del saknas på kromosom 15 som ärvts av mamman. Ses hos ca 70 %.
  • UPD, (uniparentel distomi). Dubbel uppsättning av kromosom 15 från pappan. Ses hos ca 7 %.
  • ID (Imprinting defect). Den genomiska präglingen av gen UBE3A på kromosom 15 aktiveras inte på normalt sätt. Ses hos ca 3 %.
  • UBE3A mutation. Ses hos ca 10 %.

Diagnosen Angelman syndrom ställs på kliniska grunder. För närvarande är det inte möjligt att verifiera diagnosen genetiskt hos ca 10 %.

Ärftlighet

Ärftligheten är i de flesta fall låg: ca 1 % ökad risk. Undantaget är om syndromet orsakats av en deletion av ett imprintingcenter i det aktuella området på kromosom 15. Upprepningsrisken kan då uppgå till 50 %. Klinisk genetisk rådgivning bör beaktas.

Diagnostisering

Om barnet har svårigheter att suga när det ammas leder det ofta till utredning redan under spädbarnsperioden. De senaste diagnoskriterierna utformades gemensamt av experter på Angelman syndrom och publicerades 2006. Dessa kriterier ligger till grund vid klinisk undersökning och diagnostisering. Gentest kan ytterligare stärka diagnos.

Konsensuskriterier (Williams, 2006)

Typiska symtom

  • Utvecklingsstörning
  • Motoriska svårigheter, t ex balansstörning, ataktisk gång, tremor
  • Speciellt beteende, t ex frekventa skratt och leenden, har lätt att gå upp i varv, flaxande/vinkande handrörelser, hyperaktivt beteende
  • Begränsat tal, impressiv förmåga mer utvecklad än expressiv
  • Störd/sen skalltillväxt, kan orsaka microcefali
  • Kramper
  • Avvikande karakteristiskt EEG mönster

Symtom som kan förekomma

Nedan ges exempel på andra symtom som kan förekomma vid Angelman syndrom. Samtliga symtom ses inte hos alla personer och de kan också vara mer eller mindre uttalade.

  • Platt nacke
  • Utstickande tunga
  • Sug- och sväljsvårigheter
  • Låg muskeltonus i bålen
  • Underbett
  • Vid och öppen mun, glest mellan tänderna
  • Dregling
  • Bitbeteende
  • Skelning
  • Ljus hy, hår och ögon (ses endast vid deletion)
  • Hyperaktiva senreflexer i benen
  • Upplyfta och böjda armar (ses ofta vid förflyttning/gång)
  • Bredspårig gång med valgusställda fötter
  • Ökad känslighet för värme
  • Sömnstörningar
  • Fascination för vatten och blanka ytor
  • Avvikande matrelaterat beteende
  • Övervikt kan förekomma i vuxen ålder
  • Skolios
  • Förstoppning

Historik

På sextiotalet beskrev den engelske barnläkaren Harry Angelman tre barn med utvecklingsstörning vars rörelsemönster, utseende och beteende liknade varandra. Från 1982 har barnläkarens efternamn fått ge namn åt diagnosen. Genetisk deletion upptäcktes 1987 i en del av kromosom 15.

Behandling och åtgärder

Personer med Angelman syndrom kan med anpassning och stöd delta aktivt, utvecklas och visa sina förmågor och personlighet. Stimulerande och utvecklande aktiviteter, förhållningssätt och bemötande, liksom medicinska åtgärder är exempel på insatser för att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa samt en god livskvalitet. Insatserna behöver utformas utifrån kunskap om diagnosen, liksom varje individs personlighet, specifika behov och möjligheter.

Det är av största vikt att stöd ges tidigt. Behovet av insatser är dock livslångt. Symtom, livssituation och kunskap ändras över tid. Det är därför viktigt med utredning och stöd inom olika områden genom hela livet för att kunna förebygga och behandla komplikationer. Medicinering på grund av kramper, sömnstörning och mag- tarmproblem kan vara aktuell. Det är fullt möjligt att utvecklas inom olika områden oavsett ålder. En vardag med innehåll, rutiner och utmaningar behövs genom hela livet.

För närmare beskrivning av olika områden, följ länkarna nedan.

Referenser

Angelman, H. (1965). Puppet children: a report of three cases. Dev Med Child Neurol 7: 681-688.

Thibert, R. L., Larson, A. M., Hsieh, D.T., Raby, A. R & Thiele, E. A. (2013). Review Article, Neurologic manifestation of Angelman syndrome. Pediatric Neurology, 48, 271-179.

Williams, CA., Beaudet, AL.,Clayton-Smith J et al (2006). Angelman syndrome 2005: Updated consensus for diagnostic criteria. Am J Med Genet [A]140:413-8.

Williams, C. A., Driscoll, D. J. & Dagli, A. I. (2010). Clinical and genetic aspects of Angelman syndrome. Genetics in Medicin, 12, (7), 385-395.