Självständighet är målet på Fritidshemmet Mångubben

I mer än trettio år har Anna Kronebrant arbetat med barn med särskilda behov. De senaste 16 åren har hon drivit Mångubben i Umeå, ett fritidshem för barn i åldrarna 6-13 år med specifika behov inom autismspektrumtillstånd.

– Att få vara med på resan med barnen och deras familjer och se hur de utvecklas är det roligaste jag gör, jobb eller inte, säger Anna Kronebrant.

Mångubben startade som ett projekt på initiativ av föräldrar som märkte att deras barn inte gynnades av att miljön på ett vanligt fritids.

Tränar på självständighet

Ett tydligt genomgående tema för verksamheten är att ge barnen verktyg och färdigheter för att bli så självständiga som möjligt. Det görs genom att utmana eleverna med tydlighet och små delmål som de kan lyckas med.

– Ibland får man får sitta på händerna för att inter serva för mycket, säger Anna Kronebrant.

Barnen får vara med och påverka var de ska åka på utflykt, det kan vara allt ifrån att åka till stan och äta hamburgare till att gå till djuraffären och titta på gulliga djur. Att åka buss är ett roligt äventyr och en övning i att stå i kö, betala biljett och interagera med andra passagerare.

– Det är mycket värt för framtiden att kunna stämma träff med någon och själv kunna ta sig dit, säger Anna Kronebrant.

Olika sätt att kommunicera

Vissa av barnen på Mångubben kan uttrycka sig med tal medan andra har hjälpmedel såsom talröst eller pec-skärm. Maja som har Phelan McDermid syndrom är ett av barnen på fritidshemmet. När hon började för två år sedan hade hon väldigt begränsat språk. Hon har gått från att härma enstaka ord till att kunna fler och fler och börjat använda treordsmeningar.

– Hon blir allt mer pratsam och vill berätta saker, berättar Anna Kronebrant. Vi använder oss av flanosagor med djur och hon vill verkligen berätta.

Schemat centralt

En viktig grundsten i pedagogiken är struktur i form av ett schema med bilder. Där får barnen överblick över sin dag och vecka, något som skapar trygghet. Gemensamma aktiviteter varvas med ”soffhäng” och raster där barnet själv får välja vad de vill ägna sig åt. Med hjälp av en Pec-skärm kan Maja välja om hon vill rita, leka med Playdo, spela på iPad eller något annat.

Rörelse ger endorfiner

En annan viktig del i verksamheten är rörelse. På Mångubben har de gympa en dag i veckan och bygger hinderbanor. För Maja som har låg muskeltonus och svårt att hitta balansen i kroppen ligger fokus på att hitta tyngdpunkten. Gruppen är även ofta ute i skog och mark och för att motivera barnen har de ofta parken eller något annat roligt ställe som mål för sina promenader.

Gemenskap

På Mångubben har de jobbat mycket med gruppgemenskapen och det är tydligt att barnen tycker om att vara tillsammans och finner trygghet i varandra.

– Här får de känna att vi är kompisar och månar om varann, säger Anna Kronebrant.

De lär sig av varandras olikheter och får öva på att sätta sig in i någon annans situation för att förstå varför han eller hon agerar på ett visst sätt. Det är en styrka att de kan ha varandra som förebilder och hitta trygghet i det.

– På ett vanligt fritids hade kanske de här barnen dragit sig undan när det blir för stökigt, berättar Anna Kronebrant.

Hon menar att det är bra med integrering men kan bli svårt för de här individerna som har behov av struktur och tydlighet för att känna sig trygga. Istället går de ut på skolgården där de kan vara tillsammans med andra barn och leka, gunga och lära av varann.

Tips till andra

Annas bästa tips till andra är att våga. Utgå från det man har och våga misslyckas, justera och försöka igen. Att inte säga nej utan att se om det går att hitta andra alternativ eller kanske göra det senare. Och skratta och ha roligt under tiden.

– Det bästa de vet är när vi hittar på bus eller gör lite tvärt om. Till exempel om vi måste springa till bussen en dag, berättar Anna Kronebrant.