Musorik

Musik/Motorik, för barn med
Rett syndrom – och alla andra barn

Musik spelar en viktig roll för välbefinnandet. Vissa sånger kan vara aktiverande och locka till rörelse, skratt och kontakt, medan andra är lugnande och gynnar koncentration och avspänning.

Musorik är ett musik- och rörelsematerial som är utvecklat för barn med Rett syndrom för att stödja deras motoriska utveckling och ge rörelseglädje. Det kan med fördel användas med alla barn! Materialet består av 13 sånger med tillhörande beskrivande animationer. En handbok med bakgrund, mål, sångtexter med ackord och förklarande bilder medföljer också.

Materialet är framtaget av Märith Bergström-Isacsson, PhD, registrerad musikterapeut och Gunilla Larsson, PhD, leg. sjukgymnast vid Nationellt Center, (dåvarande Rett Center).

Välkommen att inspireras till musik, samspel och rörelse tillsammans med ditt barn!

The Musement is also available in English.

Ladda ner handbok

Hela filmen

Innehåll

Klicka på innehållsförteckningen nedan för att komma till önskad låt.

1. Musoriksång

Musikterapeutiska mål

Detta är en signal för att förstå vad som ska ske och att sätta igång samt en hjälp i att skapa en tydlig struktur. I startsången ser man även gruppen som helhet.

Sjukgymnastiska mål

En signal till barnet att nu är det kroppen som ska vara med. Röra sig till musiken.

Tips

Ta av skor och strumpor, gunga eller hoppa lätt under sången. 

2. Vad heter du då?

Musikterapeutiska mål

Ett sätt att benämna alla vid namn för att alla ska bli sedda, uppleva gemenskapen i gruppen och känna sig delaktiga och viktiga i det som ska hända i rummet. Viktigt för både individen och gruppen.

Sjukgymnastiska mål

Kroppskontakt, att ta på barnet, kan förstärka känslan av att ”nu är det min tur”. Ögonkontakt är också viktigt i att vara förberedd.

3. Hej hallå

Musikterapeutiska mål

Att med musikens hjälp tydliggöra kroppens alla delar samt ge en upplevelse av att allt hänger ihop. Stärkande för jaget och individen. Sången skapar dessutom kontakt och känsla av samhörighet med den person som känner på de olika kroppsdelarna.

Sjukgymnastiska mål

Vi vet att oliksidighet är vanligt vid Rett syndrom och andra funktionshinder, men vi kan oftast inte fråga barnet om kroppens känsel. I det läget är det en fördel för barnet att få så mycket stimulans som möjligt till hela kroppen.

Tips

Beröringen bör ske på ett för barnet behagligt sätt och för vissa barn kan en fast beröring vara behagligare än en ytlig. Kroppslig närhet och beröring kan öka förutsättningen för att barnet ska må bra. Glöm inte tårna!

4. En blomma

Musikterapeutiska mål

I sången ingår upplevelsen av yttre och inre ramar som ger både en öppning/frihet men även känslan av att hålla ihop sin kropp och sitt ”jag”. I öppnandet måste man vara varsam eftersom det inte är alla som känner sig trygga nog att öppna sig och på så sätt vara sårbar.

Sjukgymnastiska mål

Att förbereda kroppen inför de övriga rörelserna, mjuka upp den. Man hjälper barnet att mjukt ta ut rörligheten i alla leder och ger en påtaglig/kroppslig känsla av skillnaden mellan stor och liten, böjd kropp och utsträckt kropp. För barn med funktionshinder kan det vara viktigt att börja med små rörelser för att efter hand göra rörelserna större.

5. Sitta & titta

Musikterapeutiska mål

Kommunikation och ögonkontakt. Lek och lust. Det kan vara roligt att möta varandras blickar, vinka och kanske göra grimaser. Sången ger upplevelsen av att se och bli sedd.

Sjukgymnastiska mål

Bålvridningar kan ge avspänning i kroppen och upprätthåller rörligheten. Vrida bålen är ofta svårt när man känner sig ostadig, det kan orsaka rädsla. Om någon håller en stadigt och lockar till att man vrider sig så går det bättre, är roligt. Stödet kan minskas efterhand.

6. Båten

Musikterapeutiska mål

Lugn, ro och en nära kontakt. En känsla av gemenskap, samhörighet och trygghet i den gemensamma rörelsen.

Sjukgymnastiska mål

Balansövning, rörlighet i bålen till sidorna. Uppleva, känna och efter hand kontrollera rörelsen – känna vad som händer i kroppen och hur den gör för att räta upp sig igen.

Tips

Försök att göra rörelseutslaget lika åt båda sidor. Börja med liten rörelse och öka senare. För vissa barn kan man göra stora rörelser som ”bus” men inte så snabbt – barnet ska känna och hinna ta in vad som sker i kroppen. Eftersträvansvärt är att barnet kan sitta fritt med stöd lågt ner.

7. Bakom ryggen

Musikterapeutiska mål

Att genom sångens karaktär och text motivera och locka till samspel, att upprätthålla kontakten och att genomföra rörelsen som ingår.

Sjukgymnastiska mål

Handstereotypier och andningsstörningar vid Rett syndrom ger muskelspänningar i nacke och axlar. Att på ett lekfullt sätt få göra dessa rörelser regelbundet kan hjälpa till att förebygga stramningar i musklerna.

Tips

Utförs lugnt, invänta barnets medverkan. Locka barnet att efter hand göra rörelsen själv. Stöd ges på barnets höfter eller så långt ner som möjligt.

8. Handen

Musikterapeutiska mål

Att genom beröring inuti handen hjälpa barnet att bryta sina handstereotypier och att, om möjligt, slappna av en liten stund. Det kan även öppna upp för kontakt och ett tyst samtal.

Sjukgymnastiska mål

Man stimulerar känseln i handen och ger nya och andra intryck än de barnet får av sina stereotypier. Även barn med andra funktionshinder än Rett syndrom kan vara inaktiva med sina händer och får också de för lite och ej så varierade intryck från dem.

Tips

Många kan behöva hjälp att öppna handen och att vända upp handflatan. Vid vers 1 & 2 vänds handflatan uppåt.

9. Inte så lätt

Musikterapeutiska mål

Det kan underlätta om man vet vad man ska göra. Det skapar trygghet och tillit. Viktigt att våga lita på den personen som man är beroende av. Den här sångtexten beskriver just att man ska luta sig mot sin egen hand och att det då är bra att ha en annans hand som stöd.

Sjukgymnastiska mål

Att kunna ta stöd på sina armar är funktionellt och praktiskt bl.a. vid förflyttningar och uppresning. Det ger också träning för musklerna i armar och skuldror. Att ta stöd på sin händer och få belasta händer/armar/skuldror är något som barn med Rett syndrom sällan gör spontant, eller gör i mindre grad än andra som en följd av handstereotypierna.

Tips

Utförs lugnt åt en sida i taget. Känna kroppens lutning och tyngden i handen. Gärna ”ruska lite” på barnet eller gunga lite. Kan göras mot den vuxnes hand, ben eller mot golvet.

10. Knuffen

Musikterapeutiska mål

Sången bygger upp förväntan. Man vet att något ska hända och förbereds därmed på den lilla knuff som kommer. Det blir roligt och tydligt.

Sjukgymnastiska mål

Det här är ett sätt att stimulera skyddsreflexer och balansreaktioner. Viktigt för de flesta barn som har någon form av funktionshinder men också ett roligt ”bus” för alla barn.

Tips

Man börjar med knuff framåt för att senare knuffa till sidorna. Att ta emot sig bakåt är det som barn utvecklar sist. Det är viktigt att upp-märksamma hur långt varje barn har utvecklats så leken blir trygg, rolig och utmanande.

11. Hoppsång

Musikterapeutiska mål

Sången skapar en tydlig förväntan och kontakt. Den ger även en tydlig upplevelse av rytm, tempo och tempoväxlingar. Rytmen bär rörelsen och tempoväxlingarna tydliggör skillnaden mellan aktivitet och vila.

Sjukgymnastiska mål

Här får barnet belasta sina ben och fötter under rolig lek. Belastning i sig stimulerar känselkroppar i leder och muskler och ger impulser till barnet att sträcka på kroppen. Till det används också impulser och intryck från syn och inneröra.

Tips

Riktigt små barn kan hoppa i den vuxnes knä, medan lite större barn kan hållas framför den vuxne på golvet. Om barnet inte själv tar stöd på fötterna kan rörelsen göras med barnet sittande gränsle över den vuxnes ben. Var följsam i de musikaliska tempoväxlingarna även om utgångsläget ändras.

12. Flygplanet

Musikterapeutiska mål

Sången talar om vad som ska ske och ger på så sätt trygghet i övningen. Melodins karaktär och lugn hjälper till att hålla rörelsen och upplevelsen av rörelsen.

Sjukgymnastiska mål

Här är ett sätt att stärka ryggen, att sträcka ut den och motverka hopsjunkna ställningar. Det är ju inte enbart vid Rett syndrom det finns risk för att utveckla oliksidighet, snedhet eller svaghet i ryggens muskler. Alla barn kan behöva den rörelsen för att variera sin kropp.

Tips

Rörelsen kan göra på flera sätt. På stol: barnet liggande på mage i den vuxnes knä, vänt mot de andra, stödd av den vuxnes lår och händer under mage/bröstkorg. Barnet lockas att titta upp. På golv: barnet ligger tvärs över den vuxnes ben och lockas att hålla upp huvudet. Den vuxne kan också ligga på rygg med barnet på sina underben/fotsulor. Det blir då en bra ögonkontakt mellan barn och vuxen. Viktigt är att man som medhjälpare har målet klart för sig – barnet ska sträcka på ryggen, lyfta huvudet och ha roligt.

13. Slut

Mål

En tydlig signal som berättar att det är slut på denna aktivitet. En hjälp i att skapa struktur och ramar. Det är även en sång med tydlig rytm som uppmanar till egen aktivitet och rörelselust.