Rätt till berättelser

Berättelser, självupplevda eller påhittade, kan bland annat hjälpa oss att förstå vår omvärld, bearbeta sådant som hänt, ge ett rikare språk och naturligtvis för att underhålla oss. Personer med flerfunktionsnedsättning* kan behöva anpassade berättelser för att väcka intresse. I multisensoriska berättelser används flera sinnen för att förmedla en berättelse. Berättelserna kan användas som underlag för bedömning och att nå specifika mål för inlärning eller ”bara” som en aktivitet som väcker intresse.

Skapa en multisensorisk berättelse genom att välja eller skriva en kort berättelse och planera ett sensoriskt stimulus för varje sida som förstärker innehållet i berättelsen och engagerar lyssnaren. Det kan vara bra att försöka involvera så många sinnen som möjligt i berättelsen som bör anpassas efter individen både vad gäller språk, innehåll och sensoriska intryck. En instruktion för vilka stimuli varje lyssnare föredrar och på vilket sätt de bäst presenteras kan följa med berättelsen.

Ten Brug och kollegor har undersökt multisensoriska berättelser i ett antal studier. Berättelserna i dessa studier följer samtliga vissa riktlinjer: berättelserna innehåller max åtta sidor med en eller två meningar på varje sida, stimuli presenteras först på en whiteboard eller liknande innan de presenteras för lyssnaren. Berättelsen berättas också likadant vid varje tillfälle. Forskningen visar bland annat att personer med flerfunktionsnedsättning var mer uppmärksamma på multisensoriska berättelser än på böcker utan sensorisk stimulans. En studie visade att uppmärksamheten ökade från det första tillfället lyssnaren upplevde boken till det femte tillfället. Mellan femte och tionde tillfället sjönk dock uppmärksamheten något. Detta antyder att det kan finnas anledning att variera berättelserna efter ett antal tillfällen. Det har också visat sig vara viktigt att berättaren är aktiv när denne presenterar stimuli för lyssnaren.

Musik kan med fördel användas i multisensoriskt berättande. Musikterapeut Linn Johnels undersöker i sitt doktorandprojekt insatser med multisensoriskt musikdrama. I början av 2021 släpps också materialet Låtresan på Nationellt Centers hemsida som är en aktiv musikberättelse och ett sätt att introducera bildstödd kommunikation.

Läs mer:

Sensory stories – att anpassa befintliga böcker https://www.youtube.com/watch?v=6PeZ7r6aekA

Sensory storytelling och musik
https://www.youtube.com/watch?v=ub13Z2IxVzY

*I denna text används flerfunktionsnedsättning för att beskriva flera, omfattande funktionsnedsättningar och svårbedömd kognitiv förmåga.

Referenser:

Ten Brug, A., Van der Putten, A. A. J., Penne, A., Maes, B., & Vlaskamp, C. (2016). Making a difference? A comparison between multi‐sensory and regular storytelling for persons with profound intellectual and multiple disabilities. Journal of Intellectual Disability Research, 60(11), 1043-1053.

Ten Brug, A., Munde, V. S., van der Putten, A. A., & Vlaskamp, C. (2015). Look closer: the alertness of people with profound intellectual and multiple disabilities during multi-sensory storytelling, a time sequential analysis. European Journal of Special Needs Education, 30(4), 535-550.

Ten Brug, A., Van der Putten, A. A., Penne, A., Maes, B., & Vlaskamp, C. (2015). Factors influencing attentiveness of people with profound intellectual and multiple disabilities to multisensory storytelling. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 12(3), 190-198.

Brug, A. T., Van der Putten, A. A., & Vlaskamp, C. (2013). Learn and apply: Using multi-sensory storytelling to gather knowledge about preferences and abilities of children with profound intellectual and multiple disabilities–three case studies. Journal of intellectual disabilities, 17(4), 339-360.