Digital kommunikation är idag en självklar del i vår vardag. Vi skickar sms, genomför videosamtal, gillar kompisens bild på Instagram och använder våra smarta telefoner för att utföra tjänster och komma i kontakt med alla möjliga funktioner i samhället. Digital kommunikation är i dag en förutsättning för delaktighet och det är viktigt för alla. Även för personer med svårigheter att kommunicera i tal och skrift. 

Margret Buchholz är medicine doktor och specialistarbetsterapeut på DART – kommunikations- och dataresurscenter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hon forskar bland annat om hur digital kommunikation påverkar möjligheterna till självbestämmande och delaktighet.

– Om du kan tala eller skriva finns stora möjligheter med digital kommunikation. Men om du har svårigheter med både tal och skrift blir möjligheterna starkt begränsade. Det här är också en grupp som inte synliggörs särskilt ofta och jag valde att lyfta dem i mitt avhandlingsarbete, berättar Margret Buchholz.

Delaktighet och trygghet

I sin doktorsavhandling har Margret både pratat med personerna själva och stödpersoner i deras närhet. Resultatet är tydligt, det finns en stor vilja att kunna kommunicera mer digitalt. Det bidrar både till en känsla av att styra sitt eget liv och vara en del av samhället.

– Många av oss tillbringar mycket tid i våra telefoner. Att se det men inte veta vad det handlar om skapar en känsla av utanförskap och osäkerhet. Det kan också vara svårt för dessa personer att uttrycka vad de skulle vilja göra eftersom de kanske inte vet vilka möjligheter som finns, säger Margret Buchholz.

Trygghetsaspekten är också viktig. Att kunna kommunicera via till exempel sms ger en känsla av säkerhet. Jag vågar kanske vara ensam hemma eftersom kan jag kan kalla på hjälp om något händer. Eller så kanske jag vågar åka buss. Att våga prova nya saker bygger självförtroende och ger möjlighet till utveckling.

Assistans och hjälpmedel

Även personer som behöver mycket assistans kan ha glädje av att använda digital kommunikation.

– Jag kanske inte kan skriva och själv agera på till exempel Instagram. Men jag kan få hjälp att titta på bilder som en klasskompis, kusin eller någon annan jag känner har lagt ut. Jag kanske också kan få hjälp att fota något i min vardag och lägga ut. På så sätt blir jag en del av detta sammanhang, säger Margret Buchholz.

Det finns en hel del hjälpmedel idag som underlättar digital kommunikation. Kommunikationshjälpmedel i form av till exempel ögonstyrda datorer gör det möjligt för fler att använda internet och sociala medier. För de som kan använda en vanlig smart telefon eller surfplatta finns mängder av möjliga inställningar som underlättar.

– Det är lite att sätta sig in i men mycket går att göra. Man kan till exempel välja att ha uppläsning av sms om man inte kan läsa. Det går att förändra och förenkla gränssnittet så att det bli renare och enklare, säger Margret Buchholz.

Kommunicera i en trygg krets

Oavsett om man med hjälpmedel kan komma ut på internet och använda sociala medier ganska självständigt eller om personen behöver mycket assistans är det bra att börja i en trygg krets. Om familj och släkt använder Facebook kanske det är där man ska börja, så att man bemöts positivt och får ett bra stöd från de man kommunicerar med.

– Internet och sociala medier kan också ge möjlighet att komma i kontakt med personer som har liknade intressen. Den som är jätteintresserad av till exempel fjärilar kan komma i kontakt med likasinnade. Det kan kännas meningsfullt och vara ett sätt att vara en del av ett socialt sammanhang, säger Margret Buchholz.

Margret tipsar om att internet, sociala medier och videosamtal kan användas som ett sätt att motivera till kommunikation. Hon menar att det är lätt att tänka att personen ska börja med att lära sig verktyget och sedan kanske få prova på dessa saker.

– Mitt råd är att tänka tvärt om. Ett videosamtal till exempel kan vara mycket motiverande och vara det som väcker nyfikenheten och viljan att lära sig mer och utveckla sin kommunikation, säger Margret Buchholz.

Margret avslutar med att påminna om att tillgång till kommunikation och internet idag klassas som en mänsklig rättighet av FN.

– Vi behöver alla tänka på det. Vi ska inte exkludera. Ibland tror jag att vi tänker att de personer vi jobbar med inte behöver samma saker som vi själva. Men det gör de. Och idag krävs olika former av digital kommunikation, på sin egen nivå, för att bli en del av samhället. Det gäller alla.

Margret Buchholz
Medicine Doktor och Specialistarbetsterapeut på DART